Jag önskar att taket i mitt rum bara kunde öppna sig och att det skulle börja regna ner pengar, i sånna fall svär jag dyrt och heligt på att jag skulle skänka allt till olika organisationer som jobbar med djurens rättigheter och sedan skulle jag ta och spara lite granna och göra en riktigt fin lår tatuering. Resten skänker jag, bara jag får min tatuering. Precis exakt så som jag vill ha den.

Jag tror lår tatueringar är en sådan sak som man antingen inte tycker är det minsta lilla snyggt eller så tycker man att det är det vackraste man någonsin sett.

Och till er som tänker nu " jaaamen lilla gumman hur snyggt kommer det va när du är 80 år?" Till dig kan jag berätta att min tatuering kommer inte ändras bara för att jag blir gammal, den kommer va precis lika snygg och jag kommer älska den exakt lika mycket. Desutom så kommer jag nog inte visa mina lår så mycket vid den åldern, utan jag kan sitta hemma i min ensamhet och titta ner på min fina tatuering och veta att jag har gjort vad jag vill just då i livet. Att jag har varit ung och att jag har levt. Gjort min grej och vad jag tror på. Vad jag gillade då. Istället för att jag inte gör den och sitter där när jag är äldre, tittar ner på mitt tomma lår och ångra att jag var en mellanmjölks svenssons som inte följde min egen vilja och gjorde vad som kände rätt just exakt då. För jag kommer aldrig vara rädd att drömma, jag är bara rädd att inte kunna genomföra mina drömmar.