En sak som jag funderat en del över är hur vi formar våra djur efter oss själva och hur stor inverkan vi har på dem. Om vi tänker oss min fina hund Bella, som jag uppfostrat själv, hon är en glasklar reflektion av hur jag var under den tiden jag fick henne som valp och uppfostrade henne. Hon går från noll till hundra på en sekund, hon är antingen uppe i det blå och okontaktbar eller så är hon väldigt down på jorden och lugn. Hon har inget mellanting, vilket inte jag heller har. Antingen så snurrar mitt hjul på högsta växel eller så står det blixt still.

 

Och hon läser även av mig så fruktansvärt lätt när det gäller känslor, är jag ledsen så kommer hon direkt och ska trösta mig. Då är hon lugn och väntar ut mig, bara finns där lixom. Vilket hon även gör mot andra personer som hon känner sig trygg med, till exempel en gång då min lillasyster var väldigt upprörd och ledsen så kom bella til henne, slickade bort hennes tårar och la sig brevid henne tills allt var bra igen. Känner hon att jag är rädd, till exempel då vi är ute på en promenad sent på kvällen och vi möter någon och jag börjar känna mig osäker, då trycker hon sig emot mig och börjar resa ragg mot personen som fick mig att känna mig rädd. Är jag glad och upp i varv då blir hon det också.

 

Jag tycker det är fantastiskt men också skrämmande att vi kan inverka så krafitg på våra djur. Det är fantastiskt att man kan binda ett band emellan en människa och ett djur så starkt. Det är skrämmande för att det så lätt kan bli så fel.

Jag var inte redo för en stor schäferblandning med mycke egen vilja för två år sedan, jag hade noll kunskap egentligen så jag och bella fick lära oss av varandra, vilket stärkt vårat band bara ännu mer bara.

 

Jag vet inte vad jag egentligen vill komma fram till, jag tror det stora slutsatsen är att det är inte våra djur det är fel på utan det är oss. Har man en hund som är "ett hopplöst fall" så sitter problemet i 95% av fallen på matten/hussen. Att vi för ofta säger att det är djuret som är dumt och skyller allt på den när det egentligen i grund och botten är från oss som problemet kommer.

Så istället för att skylla på "den dumma hunden/hästen osv" så tycke rjag att vi alla ska backa tillbaka ett steg och kolla på vart det här problemet gentligen kommer ifrån.

 

En liten tanke bara.

I alla fall så ska gulle antingen ridas ut eller longertränas idag. får se får se. adios